torsdag 3 maj 2007

Försök till självterapi

Vad gör man när alla jeansen går sönder?!
När bankautomaten dagen till ära inte vill ge dig några pengar?
När du lovat vännerna i Gottsunda att du ska komma ikväll, men det inte finns några pengar på busskortet?
När du har ett prov följande dag och utsikterna för att du ska hinna läsa klart allt inte är ljusa?!
När håret är smutsigt och du skulle vilja ta en dusch, men det inte finns tid för det?!
När du alltid blir försenad?!
När tiden rinner iväg och dagarna försvinner i rasande takt?!
När du vill göra ditt bästa i allt, men det samtidigt känns som om du alltid är ett halvt steg efter?!
Vad gör man då?!

Man tar ett djupt andetag... Känner hur den friska vårluften fyller lungorna.
Man ler. Ler åt livet, kärleken, framtiden...


För hur jobbigt det än känns och hur många vassa hörn man än slår sina stackars smalben mot i denna vansinnesfärd, som vi kallar livet, så måste man ändå kunna le. Le, mitt i det jobbiga. Dansa mitt i eländet. För när allt kommer omkring är det kanske inte så farligt. Mina trasiga jeans är inget som kommer att nämnas i någon historiebok någonstans någonsin.


Det finns alltid hopp. Ja, än finns det hopp. Även för en sån som jag.

Och man kan alltid skratta. Och dansa.




1 kommentar:

Anonym sa...

voi lelli din lilla skrutt.. du kan no dehä me ho livi funkar tu :)